När enstaka LOB-omhändertaganden kan kosta dig körkortet – en okänd väg till återkallelse

Det räcker att bli omhändertagen för berusning ett par gånger för att förlora körkortet – även om du aldrig kört bil påverkad. Få känner nog till denna återkallelsegrund som drabbade över 1 200 personer bara under 2024.

När de flesta hör talas om körkortsåterkallelser kopplade till alkohol tänker de på medicinska bedömningar av missbruk eller rattfylleribrott. Men en annan, mindre känd, grund är att ett körkort kan återkallas om personen bedöms som "opålitlig i nykterhetshänseende". Denna kategori omfattar personer som aldrig satt sig bakom ratten påverkade.

Det krävs för att anses "opålitlig"

I körkortslagen finns en bestämmelse som anger att ett körkort ska återkallas om personen bedöms vara "opålitlig i nykterhetshänseende". En annan bestämmelse i samma lag föreskriver att en ansökan om körkortstillstånd ska avslås om sökanden bedöms tillhöra denna kategori. Under 2024 återkallades hela 1 252 personers körkort av denna anledning, enligt Transportstyrelsens officiella statistik. Hur många som av samma anledning fått avslag på sin ansökan om körkortstillstånd, verkar det däremot inte finnas någon offentlig statistik för.

Till skillnad från återkallelser på medicinska grunder krävs här ingen specifik läkarbedömning av missbruk eller beroende. Transportstyrelsen kan fatta beslut baserat på en samlad bedömning där tidigare handlande kopplat till alkohol eller andra substanser vägs in – oavsett om detta har någon koppling till bilkörning. Körkort kan därför återkallas eller ansökningar avslås om en person till exempel:

• har blivit omhändertagen enligt LOB (lagen om omhändertagande av berusade personer) vid ett par tillfällen

• har upprepade domar för ringa narkotikabrott

• har andra alkohol- eller drogrelaterade händelser

I dessa ärenden motiverar Transportstyrelsen ofta sina beslut med formuleringar som: ”upprepade omhändertaganden på grund av berusning inom loppet av ett par år tyder starkt på att sökanden inte uppfyller kraven på personlig lämplighet för körkortstillstånd” och ”upprepade ingripanden på grund av berusning inom loppet av ett par år tyder starkt på att det är olämpligt att innehavaren får fortsätta köra.” Dessutom anges ofta att ”bruk av narkotika vid upprepade tillfällen under loppet av ett par år tyder starkt på att det är olämpligt att innehavaren får köra".

Ett fåtal enskilda händelser kan alltså ligga till grund för myndighetens slutsats om bristande nykterhet hos en person, oavsett om bilen varit inblandad.

När Transportstyrelsen har bedömt att en person är opålitlig i nykterhetshänseende återkallas körkortet i 12 månader. Om en person istället har ansökt om körkortstillstånd avslås ansökan med samma tidsbegränsning. Spärrtiden räknas från den senaste dokumenterade "nykterhetsanmärkningen" och innebär att personen inte får köra eller inte kan få körkortstillstånd beviljat under den tiden.

Vad säger lagen?

Reglerna om opålitlighet i nykterhetshänseende ger Transportstyrelsen möjlighet att ingripa i förebyggande syfte för att värna om trafiksäkerheten. Det finns utan tvekan ett legitimt samhällsintresse bakom dessa åtgärder, samtidigt som det är av största vikt att varje beslut grundas på en noggrann utredning för att undvika att den enskilde drabbas oskäligt hårt.

Lagstiftningen och rättspraxis kring körkortsåterkallelser på grund av ”opålitlighet i nykterhetshänseende” är utformad så att de endast kan komma ifråga när det finns en utredning som ger en helhetsbild av den enskilde och den situation som denne befinner sig i, och denna utredning visar att det finns en risk för misskötsamhet vad gäller nykterhet. För att göra en sådan helhetsbedömning inhämtar Transportstyrelsen i vissa fall – men långt ifrån alla – ett yttrande från Socialnämnden som redogör för personens personliga förhållanden.

Det förekommer dock att Transportstyrelsen inte fullt ut tar hänsyn till de slutsatser som framkommer i de yttranden som faktiskt inhämtas. Även i fall där utredningen entydigt visar att personen lever under ordnade och nyktra förhållanden, kan beslut fattas som går emot den helhetsbild som utredningen visat. Vår byrå har varit i kontakt med många klienter som fått sitt körkort återkallat, trots att Socialnämnden lämnat ett positivt yttrande som visar att det inte finns någon risk för misskötsamhet i fortsättningen.

Det är problematiskt att Transportstyrelsen inte alltid inhämtar ett yttrande från Socialnämnden i samtliga ärenden där en helhetsbedömning av den enskildes situation är avgörande. Eftersom dessa yttranden ofta innehåller viktig och aktuell information om personens livsförhållanden, innebär utelämnandet av denna del att beslut riskerar att grundas på ofullständig information och gamla händelser som inte speglar personens leverne idag.

Kan LOB-omhändertaganden likställas med potentiellt missbruk?

På samma sätt som rättspraxis numera tydligt visar att några enstaka förhöjda alkoholmarkörer inte kan ligga till grund för körkortsåterkallelser, finns det också goda skäl att ifrågasätta om några LOB-ingripanden verkligen ger en meningsfull bild av en persons alkoholvanor eller förmåga att köra bil nykter.

En vanlig invändning från Transportstyrelsen i detta sammanhang, är att körkortsinnehavet bör ifrågasättas innan ett missbruk har hunnit uppstå, alltså innan nykterhetsanmärkningarna visar att ett medicinskt hinder föreligger. Detta resonemang kan dock ifrågasättas.

Transportstyrelsen antyder här att LOB-ingripanden skulle kunna likställas med, eller utgöra ett förstadium till, missbruk – en problematisk slutsats med utgångspunkt i myndighetens egna medicinska föreskrifter. Enligt 12 kap. 3 § i Transportstyrelsens medicinska föreskrifter (TSFS 2010:125) definieras missbruk som "ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och som är skadligt ur medicinsk synpunkt". För att på ett medicinskt sätt kunna fastställa ett missbruk som inte är tillfälligt borde rimligen krävas att alkoholintaget kan mätas över tid, bland annat genom provtagning av alkoholmarkörer. Ett eller flera LOB-ingripanden bevisar däremot endast att personen vid enskilda tillfällen kan ha konsumerat alkohol till den grad att omhändertagande blev nödvändigt. Det kan även finnas andra förklaringar till LOB-ingripanden än ett regelbundet eller problematiskt bruk av alkohol, såsom tillfälliga omständigheter eller individuella variationer i reaktion på alkohol. Därmed speglar LOB-ingripanden inte nödvändigtvis ett långvarigt eller omfattande alkoholmissbruk.

Avslutande reflektioner kring den pågående debatten kring Transportstyrelsens återkallelser av körkort

Den senaste tidens debatt om Transportstyrelsens rutiner för återkallelse av körkort till följd av förhöjda alkoholmarkörer visar inga tecken på att avta. Många ifrågasätter vilka befogenheter Transportstyrelsen egentligen har att återkalla körkort för personer, även när dessa inte begått något trafikrelaterat brott. Detta har väckt en omfattande diskussion om individens frihet att leva sitt privatliv utan att riskera sitt körkort – och därmed många gånger sin försörjning.

Den centrala frågan i det hela är: Är det rimligt att Transportstyrelsen återkallar körkort för personer som lever under ordnade förhållanden och aldrig har begått trafikbrott?

När det gäller opålitlighet i nykterhetshänseende kan liknande kritiska frågor ställas. En person som har ett antal nykterhetsanmärkningar – till exempel har blivit omhändertagen för berusning ett par gånger under senare år – har inte nödvändigtvis kört bil påverkad vid något tillfälle. Ska dessa inträffade händelser tolkas som att personen kan ha ett riskbeteende kopplat till trafiksäkerhet, eller bevisar händelserna enbart att personen vid dessa specifika tillfällen var påverkad? Bidrar återkallelsegrunden verkligen till ökad trafiksäkerhet, eller utgör den främst ett oproportionerligt ingrepp i människors grundläggande rörelsefrihet och möjlighet till försörjning?

Det finns ett klart samhällsintresse i att motverka riskbeteenden för ökad trafiksäkerhet, men detta måste förenas med respekt för rättssäkerhet och den enskildes rättigheter. En noggrann helhetsbedömning är avgörande för att beslut om återkallelse ska vara proportionerliga. Denna återkallelsegrund väcker därför allt fler rättsliga frågor som bör belysas i den pågående debatten om Transportstyrelsens körkortsåterkallelser.

En ytterst aktuell fråga är hur Transportstyrelsen kommer att hantera framtida körkortsåterkallelser i ljuset av den nya rättspraxis som tydligt begränsar möjligheten att återkalla körkort på grund av misstänkt missbruk. Kommer vi att se en ökning av återkallelser med motiveringen ”opålitlighet i nykterhetshänseende” snarare än ”medicinska skäl”? Finns det någon garanti för att återkallelser kopplade till alkoholmissbruk kommer att minska, eller kommer personer ändå kunna bedömas som olämpliga att inneha körkort utifrån andra återkallelsegrunder i körkortslagen? Kommer ett fåtal förhöjda värden av alkoholmarkörer (såsom PEth eller CDT) istället att kunna leda till att Transportstyrelsen klassificerar någon som ”opålitlig i nykterhetshänseende”? Det återstår att se hur riktlinjer och praxis kommer att utvecklas framöver och vilken påverkan detta får på tillämpningen i praktiken.

Har du fått ditt körkort återkallat och behöver rådgivning och stöd i ditt ärende? Kontakta oss för en kostnadsfri bedömning.

Läs mer om återkallelse av körkort.

Håll dig uppdaterad om nya händelser  

Följ oss på Instagram eller Linkedin för att hålla dig uppdaterad om de senaste artiklarna från vår byrå.