Behöver du hjälp att få sjukpenning? Vi erbjuder juridisk hjälp vid ärenden hos Försäkringskassan. Kontakta oss för en bedömning.
Sjukpenning är en viktig ersättning för dig som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Den administreras av Försäkringskassan och kräver att din arbetsförmåga är nedsatt (27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken), vilket ska styrkas med ett läkarintyg. Trots detta händer det att ansökningar avslås, vilket kan skapa stor osäkerhet och ekonomiska svårigheter. Här kan juridisk hjälp vara avgörande för att få rätt.
För att ha rätt till sjukpenning krävs att:
Sjukpenningen utgår med cirka 80% (28 kap. 7 § SFB) av din sjukpenninggrundande inkomst upp till ett tak på 8 prisbasbelopp (25 kap. 5 § SFB). Den första dagen du är sjuk är en karensdag där du inte får någon ersättning. Dagar 2-14 betalar din arbetsgivare sjuklön, och från dag 15 tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Om du är egenföretagare eller arbetslös ansöker du direkt hos Försäkringskassan från dag 1 (efter karensdagen).
Du kan inte få sjukpenning i all oändlighet. Sverige har ett system som kallas rehabiliteringskedjan, som styr hur länge du kan få sjukpenning och vilka krav som ställs på dig under tiden.
Under de första 90 dagarna bedöms din förmåga att utföra ditt ordinarie arbete – eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder dig. Kan du inte utföra sådant arbete har du rätt till sjukpenning.
Från dag 91 bedömer Försäkringskassan om du kan utföra annat arbete hos din arbetsgivare. Det kan handla om lättare arbetsuppgifter, anpassade arbetstider eller andra anpassningar. Om sådant arbete finns tillgängligt och du kan utföra det, kan sjukpenningen dras in.
Efter 180 dagar vidgas bedömningen ytterligare. Nu bedömer Försäkringskassan om du kan utföra ett normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp, inte bara arbete hos din arbetsgivare. Detta är en bred bedömning som kan leda till att många får avslag.
Från och med dag 365 fortsätter Försäkringskassan som huvudregel att bedöma din arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, på samma sätt som från dag 181. Din arbetsförmåga ska dock i stället bedömas mot arbete hos din arbetsgivare om det finns särskilda skäl att anta att du kan återgå dit innan du har haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar, eller om det skulle vara oskäligt att pröva din förmåga mot normalt förekommande arbete. Det är ofta vid övergångarna i rehabiliteringskedjan – särskilt vid dag 180 och 365 – som Försäkringskassan drar in sjukpenningen, vilket leder till att många behöver överklaga.
Försäkringskassan avslår ett stort antal ansökningar om sjukpenning varje år. Många av dessa avslag är felaktiga eller baserade på en bristfällig utredning. Här är de vanligaste orsakerna:
Försäkringskassan kräver att läkarintyget tydligt beskriver vilken diagnos eller sjukdom du har, dina funktionsnedsättningar i detalj, hur diagnosen konkret påverkar din arbetsförmåga, vilka arbetsuppgifter du inte kan utföra samt vilka medicinska fynd och undersökningsresultat som finns.
Många läkarintyg hålls alltför allmänt – exempelvis anges att en patient är sjukskriven på grund av depression, utan att det framgår hur tillståndet konkret påverkar arbetsförmågan. Ett sådant intyg ger sällan Försäkringskassan ett tillräckligt underlag för att bevilja sjukpenning.
Efter dag 180 bedöms din arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete, inte längre enbart mot arbete hos din arbetsgivare. Bedömningen görs på medicinska grunder – Försäkringskassan ska bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden (27 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Det förklarar delvis varför bedömningen kan upplevas som verklighetsfrånvänd, och Försäkringskassan kan komma fram till att du klarar arbeten som i praktiken ligger långt från vad din sjukdom tillåter. Ett exempel är att en undersköterska med ryggskada bedöms kunna arbeta i reception eller med telefonförsäljning, trots att skadan i praktiken begränsar även ett sådant arbete.
Bedömningen görs ofta med stöd av Kunskapsmaterialet – ett underlag som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tagit fram på uppdrag av regeringen. Det beskriver olika yrkesgrupper och vilka fysiska och psykiska krav arbetena inom varje grupp ställer, och används när Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp.
Om det finns motsättningar mellan vad läkaren skriver och vad du själv uppger i kontakt med Försäkringskassan kan detta leda till avslag. Försäkringskassan kan då dra slutsatsen att läkarintyget sannolikt inte ger en sanningsenlig bild av din arbetsoförmåga.
Om Försäkringskassan har avslagit din ansökan har du rätt att begära omprövning och vid behov överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Processen ser ut så här:
Du måste först begära att Försäkringskassan omprövar sitt eget beslut (113 kap. 7 § SFB). Detta ska göras skriftligen inom två månader från det datum du fick del av beslutet (113 kap. 19 § SFB). I din begäran om omprövning ska du:
Omprövningen handläggs av en annan handläggare än den som gjorde det ursprungliga beslutet.
Om Försäkringskassan vidhåller sitt beslut efter omprövning får du ett omprövningsbeslut. Detta kan du överklaga till förvaltningsrätten (113 kap. 10 § SFB) inom två månader från det datum du fick omprövningsbeslutet (113 kap. 20 § SFB).
Överklagandet ska skickas till Försäkringskassan (inte direkt till domstolen). Försäkringskassan skickar sedan vidare handlingarna till förvaltningsrätten tillsammans med sitt eget yttrande.
I ditt överklagande ska du inkludera:
Förvaltningsrätten gör en helt ny och opartisk prövning av ditt ärende. De är inte bundna av Försäkringskassans bedömning utan gör en egen juridisk och medicinsk utvärdering.
Förvaltningsrätten kan:
Om du förlorar i förvaltningsrätten kan du överklaga vidare till kammarrätten, men det krävs prövningstillstånd. Kammarrätten beviljar det bland annat om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens dom eller om målet är viktigt för rättstillämpningen. I sista hand kan målet i undantagsfall överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som endast tar upp mål av prejudikatintresse eller om det föreligger synnerliga skäl.
Du har två månader på dig att begära omprövning hos Försäkringskassan, räknat från den dag du tog del av beslutet. Vill du sedan överklaga omprövningsbeslutet till förvaltningsrätten har du två månader på dig från det att du fick det beslutet.
Nej, medan omprövningen och överklagandet pågår betalas normalt ingen sjukpenning ut. Om du senare får rätt betalas ersättningen ut retroaktivt för den period som beslutet gäller.
Komplettera med ett mer utförligt intyg. Det bör konkret beskriva diagnosen, dina funktionsnedsättningar och framför allt hur de påverkar din arbetsförmåga och vilka arbetsuppgifter du inte klarar. Ett intyg som bara anger diagnosen räcker sällan.
Från dag 181 prövar Försäkringskassan din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, inte bara mot ditt vanliga arbete. Det är en bred bedömning och en vanlig punkt där sjukpenningen dras in – och därmed en av de vanligaste anledningarna till att behöva överklaga.
Den första bedömningen av ditt ärende är kostnadsfri. Då går vi igenom beslutet och dina möjligheter innan du bestämmer dig för att gå vidare.
Att hantera ett avslagsbeslut från Försäkringskassan kan vara både tidskrävande och komplicerat. En jurist med erfarenhet inom socialrätt kan hjälpa dig att:
Oavsett vilken myndighet det gäller — skicka in beslutet eller beskriv din situation. En av våra jurister läser igenom och återkommer med en ärlig bedömning. Inga åtaganden.
Ett urval av omdömen från Trustpilot, där vi inte kan ändra eller ta bort omdömen. Omdömen från kunder vi bjudit in via Trustpilot märks som verifierade; även andra kan skriva omdömen, som Trustpilot granskar. Betyget 4,8 bygger på samtliga 100 omdömen på Trustpilot.
