Rattfylleri och grovt rattfylleri är några av de allvarligaste trafikbrotten i Sverige. Här får du veta allt om aktuella gränser, straff, körkortsindragning, spärrtid, återfall, effekt på belastningsregister – samt hur du överklagar ett beslut.

Vad är rattfylleri och grovt rattfylleri?

• Rattfylleri innebär att framföra fordon med minst 0,2 promille alkohol i blodet (0,10 mg/l utandningsluft).

• Grovt rattfylleri gäller från 1,0 promille – eller om föraren varit avsevärt påverkad eller utgjort “påtaglig fara” i trafiken, oavsett exakt mätvärde. Från 2025 gäller även särskilt skärpta regler vid återfall och drograttfylleri.

• Drograttfylleri: Nolltolerans (ALL förekomst av narkotika i blodet är olagligt vid framförande av fordon)

Test av alkoholhalten görs med utandningsprov (alkometer, evidenzer), och ibland blodprov vid oklara resultat.

Straff och konsekvenser

Spärrtiden kan bli längre vid upprepade fall av rattfylleri. Transportstyrelsen och domstol gör alltid individuell bedömning: omständigheterna och trafikfaran avgör.

Alkohol, narkotika och medicin

• Även användande av läkemedel kan leda till ett rattfylleribrott. Har du recept på ett visst läkemedel, och har följt läkares ordination, så är det inte brottsligt. Har du däremot överskridit ordinationen, eller om du inte har recept för medicinen, så kan du dömas för rattfylleri.

• Domstolar och Transportstyrelsen tillämpar nolltolerans mot alla narkotiska preparat.

Polisens hantering – testmetoder, skyldigheter och rättigheter

• Polisen har rätt att stoppa en bilförare för kontroll när som hels och göra ett blåstest (utandningsprov).

• Blir du tagen till provtagning har du rätt till tolk, rätt att meddela närstående och att begära juridiskt ombud.