Pensionsmyndigheten ökar återkraven – så skyddar du dig

Pensionsmyndigheten har under de senaste åren byggt ut sin kontrollverksamhet kraftigt. Resultatet är tydligt: under 2025 stoppade myndigheten felaktiga utbetalningar på 507 miljoner kronor och återkrävde ytterligare 228 miljoner kronor – totalt 735 miljoner kronor. Det framgår av en rapport som myndigheten publicerade i april 2026.

Utvecklingen innebär att fler pensionärer än tidigare kommer att få krav på återbetalning av ersättning de redan uppburit. Många av dem har inte gjort något medvetet fel.

Varför ökar återkraven?

Pensionsmyndigheten har fått utökade resurser och nya verktyg för att identifiera felaktiga utbetalningar. Myndigheten inhämtar nu uppgifter direkt från Skatteverket och tjänstepensionsföretagen i stället för att förlita sig på att den enskilde anmäler förändringar. Samarbetet med Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket och Polismyndigheten har också fördjupats, vilket genererar fler kontrollimpulser.

Det innebär i praktiken att Pensionsmyndigheten i dag har betydligt bättre förutsättningar att i efterhand identifiera perioder då bostadstillägg, garantipension eller äldreförsörjningsstöd betalats ut på felaktigt underlag – även om felet begicks för flera år sedan.

Vem riskerar att få ett återkrav?

De vanligaste orsakerna till återkrav är att inkomster eller tillgångar inte rapporterats korrekt, att en flytt utomlands inte anmälts, eller att boendesituationen förändrats utan att Pensionsmyndigheten underrättats. Eftersom bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet är behovsprövade kan även relativt små förändringar i den ekonomiska situationen påverka rätten till ersättning.

Många som får ett återkrav har inte haft för avsikt att uppge felaktiga uppgifter. Det är vanligt att pensionärer helt enkelt inte känt till anmälningsskyldigheten, eller att myndigheten under lång tid betalat ut ersättning utan att begära uppdaterade uppgifter. Det förändrar inte automatiskt Pensionsmyndighetens rätt att kräva tillbaka ersättningen – men det kan ha stor betydelse för om eftergift beviljas.

Vad kan du göra om du får ett återkrav?

Ett återkrav från Pensionsmyndigheten är inte ett slutgiltigt beslut. Du har rätt att begära omprövning inom två månader från det att du tog del av beslutet. Om myndigheten vidhåller sitt beslut kan du överklaga till förvaltningsrätten.

Du kan också få frågan om eftergift prövad, vilket innebär att skulden sänks eller efterskänks helt. Pensionsmyndigheten är skyldig att pröva eftergift i samband med varje återkravsbeslut, men bedömningen brister ofta i praktiken. De faktorer som talar för eftergift – till exempel att myndigheten själv bidragit till felet, att du var i god tro, eller att återkravsbeloppet är oproportionerligt i förhållande till din ekonomiska situation – behöver du som regel lyfta fram själv, redan i begäran om omprövning.

Observera att du måste betala återkravet på förfallodagen även om du begär omprövning, för att undvika dröjsmålsränta. Om omprövningen leder till att återkravet sänks eller undanröjs, återbetalas det belopp du har betalat.

Fler återkrav väntas

Pensionsmyndigheten uppger i sin rapport att den stärkta kontrollverksamheten kommer att fortsätta och att ny lagstiftning under 2026 ger myndigheten ytterligare verktyg. Det finns därför all anledning att förvänta sig att antalet återkravsbeslut fortsätter att öka under de kommande åren.

Om du har uppburit bostadstillägg, garantipension eller äldreförsörjningsstöd och är osäker på om dina uppgifter hos Pensionsmyndigheten är aktuella, är det klokt att kontrollera detta innan myndigheten gör det åt dig.

Har du fått ett återkrav från Pensionsmyndigheten?

Vi hjälper dig att bedöma om återkravet är korrekt och om det finns grunder för omprövning, eftergift eller överklagande. Kontakta oss för en kostnadsfri bedömning av ditt ärende.

Läs mer