Återkrav till Försäkringskassan

I denna  analys kommer vi att granska arbetsgivarens ansvar i situationer där Försäkringskassan kräver återbetalning av felaktigt utbetald tillfällig föräldrapenning (VAB). 

Rättsliga ramar för ansvarsfördelning

1. Grundläggande ansvarsprinciper enligt socialförsäkringsbalken

Enligt 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB) är den enskilde huvudsakligen ansvarig för att lämna korrekta uppgifter vid ansökan om ersättning. Arbetsgivarens roll i detta sammanhang är främst administrativ och begränsad till att rapportera frånvaro till Skatteverket enligt de nya reglerna som trädde i kraft 2025-01-01.

Huvudregeln är att återbetalningsansvaret vilar på den som:

1. Medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter

2. Underlåtit att anmäla förändrade förhållanden

3. Mottagit ersättning trots insikt om felaktighet

2. Arbetsgivarens rapporteringsskyldigheter

Den nya lagstiftningen som infördes 2025 innebär att arbetsgivare måste månadsvis rapportera frånvaron för VAB till Skatteverket. Denna skyldighet regleras i skatteförfarandelagen och syftar till att underlätta för Försäkringskassans kontrollarbete.

Arbetsgivarens ansvar begränsar sig till:

• Korrekt och tidig rapportering av frånvarodagar

• Inte aktivt medverka till bedrägeri

• Lämna kompletterande uppgifter vid begäran

Praktiska fallgranskningsscenarier

1. Godkännande av felaktig VAB utan vetskap

Om arbetsgivaren godkänt VAB-anmälningar i god tro baserat på anställdas uppgifter, utan anledning att misstänka fusk, ansvarar normalt sett endast den anställde för eventuella återkrav. Försäkringskassans praxis visar att återkrav i första hand riktas mot den som mottagit ersättningen.

Exempel: En anställd lämnar korrekta VAB-uppgifter till arbetsgivaren men förfalskar intyg till Försäkringskassan. Här ansvarar endast den anställde.

2. Medvetet godkännande av felaktig VAB

I fall där arbetsgivaren aktivt medverkat till eller har haft kännedom om felaktigheter kan ansvarsfrågan bli mer komplex. Enligt 46 kap. 3 § brottsbalken kan detta utgöra medhjälp till bidragsbrott.

Kriterier för arbetsgivaransvar:

• Uppsåt att underlätta fusk

• Systematisk underlåtenhet att rapportera frånvaro

• Motivet att undvika sjuklönekostnader

3. Administrativa fel i rapportering

Felaktig rapportering av frånvaron till Skatteverket kan leda till att arbetsgivaren blir föremål för vite enligt 12 § LSS, men innebär inte automatiskt ansvar för återkravet. Domstolspraxis visar att huvudansvaret fortfarande ligger på den enskilde.

Praktiska konsekvenser av nya lagar

1. Automatiserade kontroller

De nya rapporteringskraven gör att Försäkringskassan nu kan jämföra:

• Anställdas VAB-ansökningar

• Arbetsgivares frånvarorapporter

• Löneregister för att upptäcka samtidig lön- och VAB-ersättning

2. Risk för arbetsgivare

Även om huvudansvaret ligger på den enskilde kan arbetsgivare drabbas av:

• Administrativa sanktioner för felaktig rapportering

• Eventuella skadeståndsanspråk vid grov vårdslöshet

Strategier för riskhantering

1. Dokumentationsrutiner

Arbetsgivare bör:

• Spara alla VAB-anmälningar minst 3 år

• Dokumentera datum och omfattning för varje VAB-period

• Sparakommunikation med den anställde om VAB

2. Utbildning och policyer

Rekommenderade åtgärder:

• Regelbundna uppdateringar om VAB-regler

• Tydliga riktlinjer för hantering av VAB-ansökningar

• Rutiner för hantering av misstänkta felaktigheter

3. Samarbete med fackförbund

Genom kollektivavtalsreglering kan arbetsgivare:

• Etablera gemensamma granskningsrutiner

• Utveckla preventiva åtgärder mot fusk

• Skapa tydliga eskaleringsvägar vid misstankar

Slutsats och rekommendationer

Sammanfattningsvis är arbetsgivarens ansvar för återkrav begränsat till specifika situationer där det finns bevis för aktiv medverkan eller grov vårdslöshet. Enligt nuvarande rättsläge och praxis från Högsta försvaltningsdomstolen är den enskilde i princip alltid huvudansvarig för korrektheten i VAB-ansökningar.

För den enskilde som drabbats av återkrav rekommenderas:

1. Omedelbar kontakt med juridisk experthjälp vid överklagande

2. Noggrann dokumentation av alla inlämnade uppgifter

3. Systematisk insamling av bevis för god tro

4. Aktiva åtgärder för att begränsa räntepålägg

Denna komplexa fråga kräver kontinuerlig uppdatering då rättspraxis och lagstiftning utvecklas, särskilt med hänsyn till de nya kontrollmekanismerna som införts 2025. Arbetsgivare bör vara särskilt uppmärksamma på sina rapporteringsskyldigheter för att undvika konsekvenser av felaktiga VAB-ansökningar.